Mål 2012
Huva, va snabbt det här året har gått!! Visst har det? Det var ju nyss nyårsafton...
Tänkte att det kanske var dags att sätta upp några mål för 2012.
- Jobba med glädjen i alla momenten!
- Få ett förstapris i lydnadsklass 3
- Starta Ungdoms-SM i LK3
- Börja träna elit-momenten
- Kex få titeln SE-UCH
Nästa år ska bli bäst! Mycket rolig träning och någon tävling här och var kommer det bli. Jag har en plan! ;)
Höll ögonen öppna för här kommer vi! Mot 2012!!!!!! :DD
2011
Kanske är dags att göra en liten summering av året som har gått. Hm... få se nu. Vad är det vi har gjort egentligen??
I februari åkte jag iväg och tog emot SLRK's Frida-pris (ett ungdomspris för de ungdomar som håller på med sina Lagottos) och sen fick jag med mig ett diplom på 3-Bästa lydnadslagotto också.
Innan det fyllde också världens bästaste Kex 2 år! (Oj, hjälp hon blir ju tre nästa år...)
Den 3 & 4 april debuterade vi i klass 2 och kämpade hem 2 första pris. Och i maj tog vi hem det sista första priset och erövrade titeln LP2. Tjohoo!! :D
På påsklovet åkte jag och Kex också upp till min kära broder och hans familj. Guh, jag kommer nog aldrig glömma tågresan med den hemska familjen på tåget, hahah. Men Kex var så duktig och brydde sig inte alls, bara låg och sov under sätet hela vägen.
I maj var vi också borta i Sundbyholm och hade uppvisning med ungdomsgruppen under Sundbyholmsdagen. Årets första utställningar genomfördes också i maj.
Juni startades med tre-klubbars. Guh, så kul vi hade där! Hahaha, vilket lag vi va, va? Helt klart bäst även fast än vi kom tvåa ;)
Här hade Marie och Rocky ombytta roller en stund ;)
Vi fortsatta juni med skolavslutning och vidare mot SBS hundläger där jag jobbade som medhjälpare. Såhär i efterhand va det riktigt roligt! Nu håller vi tummarna för att jag får vara med på de lägrena jag säkt till i år också! ;)
Juni avslutades i småpanik då jag kom på att jag glömt anmäla till ungdoms-SM. Nästa år så ska jag va först med att anmäla, haha...
I juli hade vi en liten Lagotto-träff ute på klubben. Det var roligt! Hoppas vi hittar på något sånt nästa år också!!
En utställningshelg startades augusti med. Där fick Kex äntligen sitt andra cert och fin fin kritik dom andra dagarna. Även Zenta fick med sig hem cert den här helgen. Men hon fick ju några fler än bara ett hon ;)
Ett lydnadsläger fick vi också åka på i augusti. På bilden ovanför tränar vi för en jätteduktig tjej, Sofia Edlind. Efter att hon sett oss köra lite, tyckte hon att jag och Kex skulle söka in till Talangtruppen vilket vi också gjorde i september. Vi blev uttagna som första reserv av de 30 som sökt in och av de 9 som togs ut. Aldrig, hade jag trott att vi skulle komma så långt!!! Nu får vi se hur det blir nästa år. Kanske söker vi in då med. Vi får se, vi får se...
Lenas Hoffe
I oktober så började vi träna med Lena och Leif. Har fått en massa tips av dom och jag är så glad att jag och Kex får vara med och träna med er!!!
I oktober var även ungdomsgruppen iväg och kollade på vallning hemma hos Leif. Då fick Zenta prova på att valla. Hej och hå, så roligt man kan ha, sa Zenta ;)
I november hade vi uppvisning på stan tillsammans med Bella och Anna. Måset berömma våra hundar igen. Fullt fokus fast än att folk nästan gick in i oss. Superbra jobbat! ;)
Kex kastrerades också i november. Det var nog nåt av det bästa som Kex har fått göra. Nu kommer hon slippa alla dom jobbiga löpen och hon har blivit mer "harmonisk" (eller vad man ska kalla det) som hund. Den där lilla bitchen som kunde titta fram ibland är borta ;)
I december drog vi i 9B iväg till Norge och tjejerna tävlade i Lego League. Vilken resa, haha, massa mackor blev det i alla fall... och godis. Det va det vi levde på ;)
Vad har hänt mer under året? Jo, nu höll jag ju på att glömma två supersaker juh! Mamma och Zenta klarade cert-provet för tjänstehund och därmed blev hon VÄRLDENS första Berger Picard som är tjänstehund inom försvarsmakten. Senare blev hon ju också världens första Berger Picard som är svenskutställningschampion. Två nya titlar har hon fått under 2011!! Heja, heja Zenta och mamma!!!!!! :D
Självförtroende!
Förlåt, men jag måste få säga det här nu! Jag är så SJUKT TRÖTT på alla er som trycker ner er själva hela tiden! Lägg av med det! Varför gör ni ens så för? Förlåt, men tänk efter. Ni psykar ju sönder er själva! I själva verket mobbar ni ju er själva och att bli mobbad mår man bara dåligt av, tro mig! Det är nästan så jag blir arg på er! Jag kan också säga dåliga saker om mig själv ibland, särskilt inför prov det vet jag, men sen när jag kommer på det blir jag så sjukt arg på mig själv! Liksom varför gör man så egentligen? Att trycka ner sig själva och säga nedlåtande saker om sig själv hur smart är det egentligen? Inte särskilt eller hur? Jag själv är så himla trött på att alltid få höra att personen inte tycker h*n själv är fin, smart eller duktig på någonting. Kolla dig i spegeln och va jäkligt stolt över dig själv istället!!! Ni är BÄST, kom ihåg det! Och sluta klanka ner på er själva. För det är så jäkla onödigt, rent utsagt!!!
Jag är smart, jag är duktig och jag är sketans snygg och söt!
Jag längtar
Nu ska erkänna en sak som jag aldrig trodde jag skulle erkänna för mig själv. Jag längtar faktiskt sjukt mycket efter skolan. Jag längtar inte efter allt plugg, stress och press utan jag längtar bara efter att det ska få vara över! Jag vill bara få det gjort! Bara blir klar med den sista terminen och sen ett ha ett lååååååååångt sommarlov innan jag lämnar grundskolan bakom mig och sen få börja gymnasiet. Tänk vilken lättnad när man är klar med valet och allt. När man är klar med alla nationella prov som ligger och väntar! Tänk vilken känsla! Vilken känsla av frihet jag kommer känna! Jag lovar er att när allt är över kommer jag gråta av lättnad! Då tänker jag bara släppa ut allt och sen känna mig FRI! Jag längtar, jag längtar, jag längtar, jag längtar så efter att det ska vara över snart...
Dröm om morgondagen, minns gårdagen och lev idag!
Godmorgon ;)
Lydnadsklass 3
Nej, nu får vi skärpa oss lite! Nu har vi legat på latsidan i flera veckor. Nu blir det hårdträning som gäller ;)
Körde igenom allt idag och nu är det rutan som strular igen. Vad gör jag för fel? För nåt måste det ju vara. Bara att träna fler roliga rutan skick ;) Metallen har blivit mycket bättre sen förut. Fast vi måste jobba på utgången och greppandet. In är det full fart!! Sen har vi dom här tråkiga momenten vilka heter platsliggning och sittande i grupp. Dom måste vi ta tag i nu. För som det ser ut nu funkar det inte, haha ;)
I fredags var jag och mamma i Kungsörshallen och tränade. Det var kul! Kex brydde sig inte alls särskilt mycket. Fast speglarna dom var lite roliga ibörjan. Haha, hon såg så rolig ut när hon plötsligt stannade och bara stod och kollade. ;) Tokhund. Men jag tycker hon var duktig. Sen var det jag som blev lite osäker där inne. Varför vet jag inte. Kanske för att allt blev så på helt plötsligt? Att jag blev osäker påverkade ju såklart Kex. Men det blir bättre nästa gång!
Vilken Dag!
Vilken dag det har varit! Har fått så fiiiiiiiiiina julklappar, helt sinnes! Är såååååå himlans käääär i en plånbok jag fick av bästa Joel! Jag total älskar den verkligen! Imorgon har jag och Kex en rolig dag framför oss!! Läääääängtar som en galning ;) Hoppas ni har haft en superbra dag med många fina presenter och gooood mat!
Merry Christmas! :)
FOTO: Ida L T
Hahah, min goa lilla snöbollshund! Hoppas ni får en grym julafton, för det tänker vi ha!! ;)
aj?
Sitter och kollar på Patrik när han försöker få sitt finger tillbaka i led. Nu vet jag verkligen att jag inte ska bli doktor i alla fall! Har hållt på och spy minst tre gånger!! Men tänk er själva, halva fingret var ju typ ett kvartsvar åt fel håll!!! Auuuuäääääääk :(
My Little Angels
foto: Ida L T
I believe in angels, the kind that heaven sends, I am surrounded by angel but I call them friends
Vi trotsar vädergudarna!
FOTO: Ida L T
Inte tänker vi ge upp bara för att det ligger lite snö på backen inte. Nee, det behövs mer än så för att stoppa oss. Efter hundarnas tokryck i alla snö så körde vi ett fritt följ, inkallning och rutan. FF blev inte så lätt att gå. Knökigt i all snö, haha! Men det gick! Och om vi får till det bra här så kommer det bli kanon på gräs sen! ;))
Och Linnéa jag lyckades få konerna att inte sjunka ner genom all snö! ;)
FOTO: Ida L T
Imorgon blir det inomhusträning i Kungsörshallen. Kommer bli spännande och vääääldigt roligt!!! :D
JAG ÄR FRIIIIIIIIII!
Så här himla glad känner jag mig just nu! 3 veckor av frihet! JAG ÄR FRI! JAG KAN GÖRA PRECIS VAD JAG VILL! Hhaha, så skönt! Ett välbehövt jullov! Från skolan fick jag 6 VG + 11 MVG:n, det är nu allt slit lönar sig! Om jag har räknat rätt så har jag 310 poäng! Insane!!! Hahaha, så jäkla gla e ja! Nu blir det lite träning med Kex och sen behöver mitt (just nu) väldigt äckliga rum sig en omgång ;)
Hakuna Matata
Voy a montar a caballo ;)
Var på sjukhuset igår och kollade huvet. Dom konstaterade att det va hjärnskakning, precis som vi. Jag frågade när jag fick rida igen och svaret när jag vill bara jag tar det lite lugnt. Så nu drar jag till stallet. Tror hoppning står på schemat. Lovar att jag ska försöka hålla mig i sadeln den här gången ;)
Sicken gammal bild ;)
:)
Med ett leende på läpparna klarar man allt, även kaos ;)
Jag ser det snöar, jag ser det snöar det var ju.. eh..hmm...
Ja, mina planer på en bar jul verkar vara lika med noll just nu. Samtidigt som jag vill gå med en jättestor fläkt och blåsa bort all snö så måste jag erkänna för mig själv att det faktiskt blev lite mysigt nu. Men det lär ju bli svårt att hitta rutan och apportbockarna i det här vädret. Ska iväg och träna i Kungsörshallen någon gång under jullovet, sen ska jag försöka ragga upp ett ridhus som vi kan få träna i också. Kommer bli spännande att träna på matta. Har aldrig varit i en sån där inomhushall med Kex förut (om man bortser från utställningar). Kommer bli spännande!
En vilja, en dröm, en vision
FOTO: Gabriella Larsson
Mästare skapas inte i gymmet. Mästare skapas av något som dom har djupt inom sig; en vilja, en dröm, en vision! Och viljan är starkare än omständigheterna...
Vi är ett team
Var ute och tränade nere på fotbollsplanen med Kex. Vissa delar gick verkligen super bra medan andra delar var rikigt jobbiga. FF blev ett väldigt hackigt sådant. Var tvungen att bryta flera gånger för att hon pep. Sen trängde hon också och var ojämn i position. Vi jobbar vidare! Sättandet var inga problem. Rutan jobbar vi vidare på. Mer störningar där. Apportbockarna var det som drog ;)
Trä-apporteringen blev jag riktigt förvånad över min lilla Kex. Full fart ut, snabbt och bra gripande och samma snabba fart in igen! Jag bara stod där och gapade! Haha, närmare än så har hon aldrig varit den målbilden av momentet jag har i huvet. ;) Metallen gick inte lika bra men det går framåt! Det är gripanden och ingångar vi måste jobba på där. Vittringen har hon faktiskt blivit bättre på! Hon tar sig inte alls friheterna att springa iväg med pinnen längre ;) Tuggar gör hon inte heller. Fast jag kan inte säga att hon har slutat med sina tokigheter helt. För friheter tar hon sig lite då och då. Men bättre måste jag väl erkänna för mig själv att det faktiskt har blivit ;)
FOTO: Laila Rasmussen Du och jag, vi är ett team!
Mästare skapas inte i gymmet.
Mästare skapas av något som de har djupt
inom dem;
en vilja, en dröm, en vision.
Viljan måste vara starkare än
omständigheterna.
Gymnasiesnack
Oj, haha, det blir mycket snack om gymnasieval och olika linjer här. Men ni får stå ut i någon månad till ;) Jag känner att jag mer och mer börjar närma mig ett beslut nu. Som sagt har jag två stycken olika linjer som jag står och väger mellan nu. Fast det är inte samma två linjer som jag skrev om förra gången. Haha. Jag ändrar mig heeeeela tiden. Men jag tror jag kommer söka båda två. Eller egentligen är det faktiskt tre stycken som jag är intresserad av. Haha, just nu väntar jag bara på att den där känslan ska dimpa ner i famnen på mig. För jag vet att den kommer göra det snart. Jag vet att snart kommer allt kännas så rätt. Det kommer kännas så självklart! Och så kommer jag undra vad jag har tänk med hela tiden. Det är just den känslan jag väntar på...
♥
Du är så bäst, bara för att du är du ♥
Aj
Det blev ingen skola för mig idag. Åkte av igår när jag red och pangade huvet rätt in i ridhusväggen och så ner i backen. Kan säga att det gjorde himlans ont!! Sträckte till vaden gjorde jag också ordentligt. Men benet går att gå normalt med idag fast huvet är värre. Fick troligtvis en hjärnskakning. Det var en sketans smäll det där kan jag lova!! Men det är sånt man får vara beredd att ta när man håller på med hästar. Satt upp igen efter att jag vilat en stund på backen. Det kanske inte va det bästa jag kunde ha gjort men jag tänkte så här att "tänk om busen skulle få för sig att göra likadant med någon annan också. Tänk om dom skulle bli jätterädda och sluta rida för det." Det var så jag tänkte så jag satte upp igen och red klart lektionen. Efteråt mådde jag vill lite mindre bra...
Happyface! ;)
Idag så har jag och Kex gjort vår riktiga come-back, haha! Nu ni är vi på benen igen! ;) Passade på att springa ner till ängen och köra igenom klass tre. Och jisses så glad jag blev när jag märkte att vissa saker faktsikt har ramlat på plats under vår lilla vila! Ni skulle sätt min min när vi körde metallen. Vad har hänt tänkte jag medans jag ropade av lycka? ;)
Haha, tjohooo! Hon som knappt ville ta den förut! Nu galoppade hon ut, grep, och galoppade in med en hööööög förväntan på bollen som kom när hon fick varsågod kommandot. Tjohoo! Rutan var också fin! Och FF behövde jag bara bryta två gånger för att hon gnällde! Det går FRAMÅT! :D
Ett val, två vägar
Va och snackade med Johan (vår studievägledar) idag igen. Just nu är det två linjer som jag står och väger emellan. Det går framåt! Men guuuh, så svårt det är! Båda två verkar vara väldigt roliga linjer faktiskt! Men jag vet verkligen inte vad jag vill. Imorgon har jag 2 månader på mig att välja till första valet. Lite jobbigt faktiskt. Men innan sommaren så faller nog saker och ting på plats... Kan man ju hoppas i alla fall. Suck...
Det omöjliga
Idag har jag gjort det som var helt omöjligt för mig! Men vägen dit var inte lätt kan jag säga er! Var helt förstörd igår. Kom hem från skola strax efter 18.00 med tårarna hejdlöst rinnandes nerför mina kinder. Jag somnade redan kl. åtta helt slut. Men jag vågade! Jag vågade gå upp på den där jäklans scenen sjunga mitt helt OFRIVILLIGA solo! Tänk att jag gjorde det! Ha, jag snubblade inte ens på alla sladdar som låg på scenen eller brände upp någons hår!
Idag har jag gjort det som var helt omöjligt för mig!
Älvsjö Mässan
Har jag varit på idag. Mamma ställde Zentrus. Det gick ganska bra. Hon fick en fin kritik! (Bilder kommer senare)
Jag följde egentligen med för att kolla på lydnaden och hämta lite inspiration därifrån. Men mycket lydnad blev det inte kollat på. Jag hittade ju inte dit! Och när jag äntligen hittade dit, ja, då var det 5 hundar kvar. Suck! Men så är det ibland. Nu hittar jag i alla fall dit nästa år ;)
Under de fy minutrarna jag stod där och tittade så insåg jag snabbt vad mycket som krävs av både hund och förare! Inte det roligaste underlaget, hårda domare och MASSA ljud och andra hundar. Sen kom jag och tänka på handbolls elit-serie matchen som jag och Kex ska vara med och visa upp oss på i februari. Hjälp! Är det enda jag har att säga. 2000 pers = MYCKET ljud! Ja, nu har vi helt klart något att träna på. Här med sätter vi störningar högst upp på listan! ;)
En gammal hästbild passar väl bra i allt hundsnack ;)
Klagoinlägg
Jag måste få klaga av mig lite. Har inte lust att tynga ner någon person med allt skit som jag tänker skriva här nu. Ni som inte gillar sånna här inlägg kan sluta läsa nu.
Jag orkar inte mer! Ju mer jag försöker desto mer fel blir det bara. Jag vill så mycket och jag försöker verkligen. Jag jobbar hårt men tydligen inte tillräckligt. På matten gjorde pluggade jag stenhårt inför det där provet. Jag gjorde HELA rödkurs och repetiotionspappret flera gånger. Inte ett endaste tal hoppade jag över! Jag kunde verkligen. Jag kände att jag verkligen visst hur jag skulle göra men ändå så fuckar allt upp sig i alla fall! Vad är det jag gör för fel!? Likadant med engelska redovisningen. Jag hade tränat, jag visste vad jag skulle säga men så börjar jag prata och så får jag black out. Jaha, trevligt vad ska jag säga nu då!? Så jag stammar fram en massa fummel på en dålig svengelska! Lyckat! Som om jag inte dragit ner betyget i engelskan tillräckligt den här terminen! Jag ORKAR inte mer!!! Jag VILL inte mer! Jag GER UPP nu! Det hjälper ju tydligen int´ hur mycket jag än försöker. Ingenting fungerar ju i alla fall. Jag känner mig så liten och värdelös. Mitt självförtroende har drunknat i saltvattnet och ligger nu på botten i det djupaste havet.
Det känns som om jag inte orkar bry mig om någonting längre! En kille i klassen lånade min mobil, snodde med sig den hem och satt med massa andra killar i klassen och lästa alla meddelandena på FB som jag har skickat. I vanliga fall skulle jag tyckt att det varit så sjukt pinsamt. Jag menar hur mycket står inte där liksom? Och jag skulle blivit arg. Skulle jag orkat skulle jag blivit ledsen också och tyckt att det var oerhört respektlöst när jag är snäll och lånar ut min mobil för att han ville lyssna på musik och så gör han så. Men nu orkar jag inte bry mig. Jag orkar inte göra någonting. Jag orkar knappt svara på smsen jag får längre. Jag har haft mobilen avstängd liggandes hemma på skrivbordet i flera dagar. Jag som alltid brukar ha den med mig överallt. Men, nä, jag orkar inte bry mig om den heller.
Jag orkade knappt bli ledsen över att det blev ett missförstånd så att jag inte fick jobba i helgen och en massa pengar bara försvann sådär framför ögonen på mig. Palla inte bry mig.
Och jag ORKAR inte med gymnasievalen längre. Jag tänker hela tiden på det. Jag blir så stressad så fort alla börjar prata om det. Hur kan ni veta vad ni vill gå? Hur kan ni vara så säkra på er sak? Jag tänker på olika linjer lägger fördelar och nackdelar mot varandra. Tänker ut hur det skulle kunna vara att gå på den linjen men så är det alltid en pusselbit som fattas i alla fall. Vad är det som är fel egentligen? Hur svårt kan det vara? Kanske vågar jag inte bara lämna tryggheten som jag har nu även fast än det skulle vara sjukt skönt med en "ny start"? Jag vet inte. Jag vet inte vad jag vill. Jag vet ingenting. Jag känner mig just nu bara som en värdelös liten looser utan någon som helst betydelse. Jag har lust att lägga mig i min säng och gråta och skrika och bara stanna där. Men jag orkar inte. Vad är det för mening med det liksom? Var tog allt det där glada vägen som jag har levt på ett bra tag nu? Pengen tog slut. Kanske måste jag bara få ladda batterierna? Det är tur att jag har Kex. När det bara är vi två, det är då jag får vara i min lyckobubbla! Jag älskar henne så mycket. Ibland på våra promenader tillsammans kan jag bara sätta mig ner på marken och gråta, klappa henne och berätta för henne hur mycket jag älskar henne bara för att jag tycker om henne så mycket. Oftast får jag till svar en "knockpuss", svansvift och ett Kex-ryck tillbaka. Haha! Det är hon som lyser upp min vardag och jag är så himla glad att jag har henne. För vad vore jag utan hennes andetag?
Det var skönt att få skriva av sig. Har så många tankar som snurrar runt i huvudet på mig. Men nu kan jag släppa det här och kämpa vidare dom 8 sista dagarna i skolan... Jamen, det blir lätt som en pannkaksplätt!
Levande eller död?
Jag slänger på mig skorna och kastar mig ut genom dörren samtidigt som jag försöker få på mig jackan. Tar upp telefonen och försöker ringa mamma. Vilket håll stack hon åt? Hur länge har hon varit borta? Var har ni letat?
Springer upp i skogen och börjar leta, ropa och lyssna efter minsta lilla ljud. Förutom mina fotsteg och skrik är det tyst. Inga tassar som far genom skogen eller något skällande ljud. Var är hon någonstans? När jag står där mitt i skogen och ropar för full hals så hör jag tåget komma. "Nu dör hon tänkte jag". Med gråten i halsen lyssnade jag efter att tåget skulle tuta och jag skulle höra vår älskade Zenta skrika av smärta. Men det var tyst.
Jag fortsatta leta genom den läskiga mörka skogen och en kvart senare hittade jag mamma och Kex och så kommer det andra tåget körandes förbi. Hjärtat börjar slå snabbare och när det tutar börjar vi springa. Vi hör en hund skrika, ropa. Det är Zenta! Vilket skick ska vi hitta henne i? Vågar jag gå dit? Kommer hon fortfarande vara vid liv när vi kommer fram? Jag och Kex sprang allt vad vi kunde efter mamma och bort mot ljudet av vår skrikande Zenta.
Mamma sprang ut och hittade henne vid sidan av järnvägsspåret. Där satt en hel men mörbultad och chockad Zenta och skakade.
Den här gången kunde det ha slutat riktigt illa kan jag säga. Vilken tur hon hade! Men ush så hon skrämde oss vår lilla vän.
Inspiration
... är något som får mig att vilja fortsätta framåt och inte nöjja mig med det som det är. Det är något som får mig vilja fortsätta utvecklas! Inspiration är inte om t.ex. hunden utför ett moment perfekt! Visst vill jag också att det någondag ska se ut så men det är inte det som får mig att fortsätta jobba framåt. Nej, det är när jag ser glädjen mellan hund och förare. Sammarbetet emellan dom. När jag ser hur jäkla kul dom har tillsammans på vägen uppåt! När jag ser att dom aldrig ger upp! :)
Musik är också något som peppar mig! Något som får mig att kämpa vidare! Blir alltid ett snäpp gladare med musik i öronen ;)
Jag får min inspiration oftast av olika bloggare. Vad är inspiration för er? Vad är det som gör att ni inspireras? Och var för ni eran inspiration ifrån?
Suck!
Idag känner jag så här: Snälla, kom och skjut mig nån!! Vilken äckel dag det har varit! Den började dåligt och sen har det bara gått utför... habalababa, palla!
A great day ;)
Det finns en anledning till att backspegeln är så liten och vindrutan så stor. För dit du är på väg är mycket viktigare än du varit
Borta bra men hemma bäst
Nu är jag hemma igen från Norge. Kom hem igår kväll. Kan säga att det var mer är skönt att komma hem igen, även fast än det har varit kul i Norge. Första natten sen vi åkte har jag äntligen kunnat sova bra. Utan Kex som snusar mig i örat har jag alltid svårt att somna. Mamma kom och mötte mig vid skolan med Kex och Zenta. Älskade lilla Kex! Hon blev så glad när jag kom. Vi satt nog i minst 5 minuter och bara pussade på varandra. Zenta blev också glad. "Tjohoo, är du hemma!"-glad. ;)
Kex har tydligen varit en liten martyr-hund medan jag har varit borta. Mamma sa att jag skulle vara glad över att hon inte brytit ett ben. Haha. Jag förstår inte alls vad hon pratar om? Hon ligger ju så lugnt här vid min sida. ;)
Nej, nu måste jag starta dagen. Ska va i skolan vid 10 och misstänker att hundarna gärna vill ha en extra prommis. Tittade precis ut genom fönstret... Skulle vi inte ha en grön vinter eller grå som Ida säger?? Jag menar, rutan lär bli ganska svår att hitta om det ska fortsätta se ut så här?
Känslor.
Jag är så trött. Jag vill bara bort. Sova. Inte känna. Jag är så trött på att jag bryr mig så mycket om vad andra tänker och känner. Jag är så trött på att ju mer jag försöker så blir det bara inte rätt. Jag är så trött på att känslan av att inte passa in vägrar släppa taget om mig. Jag är så trött på att vara jag.
Saker ni inte visste om mig
Tidsinställt inlägg
* Jag gillar att tvätta ansiktet och händerna i kallt vatten. Eller a inte iskallt men lite lagom kallt så där ;)
* Jag är typ beroende av lypsyl. Haha, helt sjukt! Men jag skyller på Cajsa, det var hon som drog in mig i träsket ;)
* När jag var liten var jag livrädd för hundar
* Jag älskar att ha på mig, jeans, gympaskor o en munktröja. Haha, så skönt ;)
* Jag tycker inte Tiny Tower är kul. Men jag tvingar mig själv att spela det för att jag vill ju så gärna tycka att det är roligt... haha
* Julmust och påskmust är mycket godare än coola! (felååt Iding)
* Jag pratar i sömnen. Haha, är lite orolig för att jag ska säga nåt pinsamt i Norge...
* Så fort jag hittar en låt som jag tycker är bra så spelar jag sönder den lika fort som jag hittade den
* Jag gillar inte att rita. På nåt konstigt vis blir det liksom inte aldrig som jag har tänkt mig??
* Jag älskar att sjunga! Jag sjuger typ 24/7. Haha.
* Äter hela tin gör jag också. Det är gott att äta! :D
Separationsångest... (tidsinställt)
Ush, ska jag vara helt ärlig så har jag inte alls lust att åka till Norge just nu. Jag har sån fruktansvärd separationsångest ifrån Kex. Gör ju knappt någonting utan henne vid min sida och nu ska jag till Norge i 4dagar bara lite sådär hux flux utan henne. Känns jobbigt. Väldigt jobbigt.
Jag skriver oftast bara om träning här i bloggen. Och Kex som min träningskompis men jag kan säga er att hon betyder så otroligt mycket mer än så! Jag älskar henne något otroligt! Jag vet inte om ni förstår känslan? Ni vet den där känslan när man älskar någon så mycket att man aldrig vill låta den gå. Som en förälder älskar sitt barn, kanske går känslan att beskirva så? Kex är verkligen mitt allt! Utan henne vet jag inte vad jag skulle göra!?
I will never be the same without you...♥
Tagga!!
Nu är jag 100% redo inför Norge resan! Önska oss lycka till :)
Idis häris
Jag måste tyvärr meddela att vår kära kenny kanske ligger på ett psykhem inom en snar framtid. Hon Har nämligen fått tag på en ekologisk ckoklad och fått en hysterisk skattattack!! Allt som rör sig är tydligen asroligt! T.o.m. Det som INTE rör sig.... Hoppas stackars klarar sig...
