Äntligen, äntligen, äntligen är det jullov!!!!!!!!

Sitter här med min allras bästa vä i knät och brara njuter. Tänk nästan tre veckors ledighet och man har sin bästis med sig hela tiden! Kan det bli bättre, knappast!
Idag tänker jag och Kex fira, vi ska ut på en långpromenad igen, då vår senaste inte blev så lyckad från mitt håll.
Okej jag ska berätta.
Den senaste klumpigheten skrattade jag inte åt mig själv utan blev arg på mina ben som aldrig vill göra som jag vill, suck. Ja ja hur som helst så skulle jag och Kex gå önsta rundan som är 5 km. Ibörjan av denna lilla tur finns den en liten "sjö", okej ingen sjö men en enorm vattenpöl, djup är den också. Den hade frusit till is så då tänkte jag se hur tjock isen var, nyfiken som man är. När man ska känna på isen så är det en liten, liten nerförsbacke som så klart var täckt av snö. Jag tog ett kliv ner i den där lilla "backen" och så sträckte jag ut ena foten mot isen och ska precis nudda vid den, bara dutta lite på den, för att se om den håller. Och gissa vad som händer...
Såklart snubblar man till med den foten man står på och plums ner i det där äckliga, gegga vattnet med ena benet. Först fattar jag inte vad som har hänt, bara att det är väldigt kallt. Då förstår jag och gu vad arg jad blir på mig själv. Hur lyckas man liksom? Usch, helt blöt är man på hela benet ända upp övanför knät, men envis som man är fortsatte man att gå. Det var inte en så bra idé. Byxbenet frös till is och blev väldigt obehagligt att gå i, men jag fortsatte gå. 
Nä jag kom hem var benet is och det var väldigt svårt att få av sig skon, skosnöret hade frusit så jag fick inte upp knuten. Men men Kex hade i alla fall roligt på våran lilla tur och det är ju bra :) Jag var duktig och tog med mig kameran så några bra bilder fick jag på mitt flygande Kex som var fullt upptagen med att leka i den 3 decimeter höga snön.



Vänta gå inte än, läs först här om min super syrra ;)